I går flöt jag runt på små lätta moln. Workshoppen med Delhaize gjorde mig glad och upprymd. Gruppdiskussionerna fyllde min mage med värme och entusiasm och när våra handledare sammanfattade våra visioner kunde jag inte låta bli att le och känna ”det här kommer bli bra”.
Bra blev även resten av dagen. Min lägenhetsintervju var ingen direkt intervju, utan snarare en framsträckt och välkomnande hand, och en glad stämma som välkomnade mig ”grattis, du får den!” Och i och med dom orden fick jag en LÄGENHET! Konstnären Stefans före detta konstateljé på åttonde våningen i ett höghus i Gröndal. En stor balkong med utsikt över essingebron, möjlighet att gå ut på taket och betrakta solnedgången, tavlor på väggarna från Stefan himself och ett stort ljust rum som jag faktiskt är riktigt kär i. Bland 20 sökande valde Stefan mig, och sådant är ju alltid jävligt roligt. Mindre roligt att inte ha direkt tillgång till vatten i lägenheten, men det löser jag med dunkar och så. Nu har jag åtminstone tak över huvudet! Och jag tror det är svårt att finna en såhär charmig lägenhet som student. Och detta var den första lägenheten jag ringde på. FLYT!!!
Idag har jag dock varit trött och seg som en sengångare. Flyttade till en ny polare igår och det enda han hade att erbjuda som säng var ett liggunderlag. 3 timmar sov jag inatt. Jag är SÄMST på att sova på konstiga och ovana platser. Och så var dagens föreläsning ett sömnpiller. Inte för att Katarina var seg, snarare tvärt om. Hon pratade i ETT. Och alla följdfrågor som alla ställde. HERREGUD. Tror jag lyckades snappa upp det mesta som sades efter pausen, men annars hade jag svårt att ta in all info.
Nä nu går jag hem, bannemig. Lite pung.
